Dags för översyn av kravet på lönekartläggningar
Debattartikel publicerad på DN-debatt tisdagen 13 november under rubriken "JämO tar miste".
På DN-debatt den 1 november skriver JämO Anne-Marie Bergström att "Nio av tio kvinnor har varit lönediskriminerade på grund av kön" och att JämO i dagarna ”startar nästa etapp i jakten på orättvisa löner”. Dessa uttalanden är mycket intressanta då lagstiftaren aldrig tänkt sig att avsikten med kartläggningskravet är att synliggöra enskilda kvinnors och mäns löner.
I förarbetena står det klart och tydligt att avsikten med kartläggningskravet är att synliggöra hur lönerna för olika kategorier av arbetstagare i skilda typer av arbete förhåller sig till varandra när hänsyn tas till kön. Lika tydligt står det att JämO inte får rätten att övervaka arbetsgivarens lönepolitik eller kräva att arbetsgivaren vidtar vissa specifika åtgärder i fråga om lönesättning i enskilda fall.
Trots detta säger JämO efter genomförd granskning att det är individuella kvinnors lönejusteringar som är det främsta skälet till att såväl lönekartläggningsverktyget som att JämO:s granskning är motiverad och väl avvägd.
I strid med lagstiftarens avsikt använder JämO sin granskningsrätt för att försöka korrigera enskilda löner. Detta i stället för att i enskilda fall, där lönediskriminering förekommer och om en anmälan om detta inkommit till myndigheten, angripa diskrimineringen med stöd av lagens diskrimineringsförbud, i sista hand genom att talan väcks i Arbetsdomstolen.
Glädjande nog har JämO, efter påtryckningar, genomfört en del förbättringar inför etapp 2. Men mer behövs.
• Effekten av lönekartläggningarna står inte i proportion till kostnaderna för dem. Till en kostnad av miljontals kronor har fem promille av de kvinnor som ingått i granskningen fått sina löner justerade. De resurser arbetsgivarna lägger ner på lönekartläggning kan användas på effektivare sätt för att främja kvinnors löne- och karriärutveckling.
• Mentorskap, företagsinterna satsningar och mer individuella lönesystem är exempel på effektiva satsningar. JämO:s anger själv i sin granskningsrapport att osakliga löneskillnader står för en mindre del av löneskillnaderna. Däremot finns sakliga löneskillnader som beror på exempelvis erfarenhet, befattning och kompetens. Att främja kvinnors karriärer ger därför betydligt bättre effekt än att kartlägga deras löner.
• Regeringen arbetar med att minska arbetsgivarnas administrativa börda. Att ta bort lagens krav på lönekartläggning skulle minska denna börda betydligt, utan att äventyra det syfte och mål som lönekartläggningen är avsedd att uppnå.
Det sägs ofta att ändamålet helgar medlen. Vi vill dock hävda att på detta område är målet i form av en jämställd arbetsmarknad viktigast. Det har därför blivit dags att inleda arbetet med att förbättra dagens regelverk.
Marie S Arwidson VD Skogsindustrierna
Jan-Peter Duker, vVD Svenskt Näringsliv
Göran Ekström, generaldirektör Arbetsgivarverket
Bengt Huldt, VD Metallgruppen
Peter Jeppsson, VD Transportgruppen
Dag Klackenberg, VD på Svenskt Handel
Jonas Milton, VD Almega
Arne Mårtensson, VD KFO
Anders Narvinger VD Teknikföretagen