Kompetensbristen minskar inom staten från höga nivåer

Konjunkturbarometern för de statliga verksamheterna visar att bristen på lämpliga sökanden inom vissa områden är fortsatt hög men att den minskar sedan förra mätningen.

Arbetsgivarverket informerar nummer 6 2017

Arbetsgivarverket informerar nummer 6 2017

Andelen medlemmar i Arbetsgivarverket med brist på lämpliga sökanden uppgår nu till 63 procent, en minskning med tre procentenheter jämfört med i höstas. IT-bristen är fortfarande hög men påtagligt mindre än vid förra mätningen men det återstår att se om detta utgör ett trendbrott. 

Minskad IT-brist men ökade bristtal inom chefsförsörjningen

IT-bristen ligger på i genomsnitt drygt 34 procent, en minskning med 26 procentenheter sedan den förra mätningen. Nivån är relativt hög men är en tydlig nedväxling jämfört med de senaste åren. Det krävs dock fortsatt uppföljning innan det går att tala om ett långsiktigt trendbrott. Fördelat på arbetsområden anger 37 procent av medlemmarna med brist på lämpliga sökanden brist inom IT-drift, underhåll och support. Motsvarande andel uppgår till 32 procent inom IT-systemutveckling och systemförvaltning. Däremot visar barometern ökad brist på lämpliga sökanden till tjänster som chef med personalansvar från 10 till 36 procent i vårens enkät. Bristen minskar inom Forskning och utvecklingsarbete och Utbildning och forskning men är fortsatt hög inom Juridiskt utredningsarbete.

Arbetsområdena i vårens enkät är flera än vid tidigare undersökningstillfällen och har anpassats till den reviderade BESTA-nomenklaturen i statistiken. Antalet arbetsområden är nu 39 genom en uppdelning av de tidigare 15 grupperna. Den finare redovisningen innebär till exempel att FoU, utbildning och forskning har delats upp i fyra grupper och IT-arbete delats i två.

Resultaten visar dock att andelen medlemmar vars verksamhet påverkas i större utsträckning av bristen åter minskar. Sedan hösten 2010 har den legat på mellan sju och 15 procent, ökade tillfälligt till 24 procent hösten 2016, men är nu åter 10 procent. Däremot ser en större andel medlemmar att omfattande pensionsavgångar inom deras verksamheter i större utsträckning påverkat verksamheten negativt det senaste halvåret.

Arbetskraftsbrist, uppsägning och förväntad övertalighet

Diagram över arbetskraftsbrist, uppsägning och förväntad övertalighet               

Källa: Arbetsgivarverket

Pensionsavgångarna påverkar verksamheten i viss utsträckning

I undersökningen uppger 13 procent av medlemmarna att de haft omfattande pensionsavgångar, en lika stor andel som under hösten 2016. Effekterna av pensionsavgångarna har däremot ökat det senaste halvåret. Andelen medlemmar inom både Samhällsskydd och rättsskipning och inom Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård som haft omfattande pensionsavgångar  har tidigare varit relativt hög, men nu är det inom Försvar som andelen är högst. En majoritet av de som haft omfattande pensions-avgångar anser nu att kompetensförsörjningen påverkats negativt. Jämfört med för ett halvår sedan har den andelen ökat från 27 procent tilll 92 procent. Det är således allt fler medlemmar som anser att pensionsavgångarna är en utmaning för verksamheten.

Fortsatt svårt att behålla personal inom vissa kompetensområden

Andelen medlemmar som upplever en svårighet att behålla personal senaste halvåret har minskat under våren 2017 från 43 till 29 procent. I tidigare undersökningar har andelen legat på mellan 10 och 17 procent. Historiskt sett ökar rörligheten på arbetsmarknaden under en högkonjunktur. Att visa på hur attraktiva de statliga jobben är blir allt viktigare för de statliga arbetsgivarna, då konkurrensen om arbetskraften fortsatt är stor.

Totalt sett gäller svårigheter att behålla personal främst inom arbetsområdena Psykolog-, socialt och kurativt arbete, där andelen uppgår till 54 procent, samt inom Juridiskt utredningsarbete, 33 procent. Andelen har också ökat när det gäller chefer med personalansvar, från två till 26 procent.

Anslag och budget

Anslagssparandet är fortfarande relativt högt. År 2016 var det däremot en något lägre andel medlemmar som anslagssparade än 2015. En förklaring till att anslagssparandet ökade mycket under 2015 kan vara att tillskotten i den extra ändringsbudgeten hösten 2015 inte hunnit förbrukas under året. Nettotalet myndigheter som anslagssparade minskade därför under 2016. Arbetsgivarverkets medlemmar är något mer försiktiga i prognosen för år 2017. Den statliga pris- och löneomräkningen av anslag blir låg under 2017 men väntas öka något under 2018.

Anslagssparande, balans eller utnyttjande av anslagskredit (utfall för åren 1998-2016 och prognos för år 2017)

Diagram över anslagssparande, balans eller utnyttjande av anslagskredit

Källa: Arbetsgivarverket

Tre fjärdedelar av medlemmarna, 76 procent, hade en större budgetomslutning år 2016 än år 2015. I prognosen för år 2017 tror majoriteten, 62 procent, av medlemmarna på en större budgetomslutning jämfört med år 2016.

Verksamheten ökade tydligt i volym under slutet av 2015 och under hela 2016 hos ett antal av medlemmar. Förväntningarna om en ökad budgetomslutning 2017 hos en majoritet av Arbetsgivarverkets medlemmar tyder på ett fortsatt högt tryck på de statliga verksamheterna under de närmaste åren. Mycket talar därför för att de statliga myndigheternas budgetomslutning blir ännu större 2017.

Mer information

Läs rapporten Konjunkturbarometern för den statliga sektorn - en uppdaterad prognos för 2017

För ytterligare information om innehållet i detta "Arbetsgivarverket informerar" kontakta utredare Matti Särngren, e-post matti.sarngren@arbetsgivarverket.se, tel. 08-700 13 29.